Hitta tillbaka in till vår etik & kompass
Stockholms gator
11 april
2020
Mitt i den upplevda faran
I rädslan för att dö eller bli övergiven bortom hjälp
ställde vi OM snabbt och påtagligt
För liv och hälsa för att finta det vi trodde var döden. Det som blev till en skolning och aldrig har mönster bytts så snabbt i Sverige. Lika snabbt som de bytts ut under ett krig då normalt blir till onormalt och svårt blir till en självklarhet.
Dags att göra det igen – ställa OM oss i takt med tid och vår innersta etik.Ställa om till balans igen och dans med jorden, utan att trampa på tårna vilket man sjävklart inte gör med en partner som håller ens liv i sin hand.
Förflytta vår tanke, våra handlingsmönster våra perspektiv innan vi kan se vart vi fullt ut vet var vi skall gå. Det kunde vi då och kan också nu. Vi tar helt enkelt bara varandra i handen och går.
Det låter så drastiskt i dialogen där ute som om vi ska ge avkall på allt och inte ha något kvar av det vi har. Inte konstigt att motståndet ökar och att oviljan har fått otroligt stora öron att höra med. Höra om det inte är en osanning ändå, det där med klimatet. Förändring är så otroligt jobbigt eller skrämmande tror hjärnan och tanken som ritar kartan. Tankar som tankar bränsle på gammal erfarenhet och beprövad oro. Att sluta med saker som lugnar oss för en stund, det vill hjärnan inte. Det att äga och göra vissa utvalda aktiviteter, det är också en del av vår tillhörighet och kan bli till vår lugnande filt. Omställningen är inne i anknytningshot och rör om och tycks ha lite vetskap om att vi med vissa viktiga uttryck, stänger de öron som vi vill öppna. Ja, i svåra tider kan missbruk öka och dövörat slå till starkare och vi tar till alla möjliga medel för att hålla dövörat stängt. Förakt, förnekande, manipulation eller tystnad, alkohol eller härskartekniker kan bli en bra flyktväg.
I den omställning som vi vadar i just nu, så kommer vi också självklart ha en hel del kvar tillsammans med en ny mer genuin livstil och ett ”recyclat leverne” Det blir en naturlig vana precis som det numera är att källsortera, besikta bilen eller borsta tänderna. Det är inte knäckebröd och vatten som vi är på väg till om vi ställer om ganska snabbt, beslutsamt och nu. Vilket du förmodligen redan börjat göra och bara behöver fortsätta med i ökande takt och skala. Vad du mäktar med gör du och så peppar vi varandra att göra det vi kan. Häng med så hjälps vi åt, vet ja´.
Börjar vi väl så blir vi noggrannare och noggrannare, beteendecykler fungerar så. Till slut finns inget plast där hemma utan riktigt bra snygga träsaker osv. Andra satsar på att starta sitt cirkulära genuina leverne i en annan yta av livet. Till slut blir det en vana att inte åka in och shoppa mer än det man behöver och då blir mina förändrade val naturliga och jag behöver sluta med något för att det avslutar sig själv när jag börjat med annat som känns lättare och bättre efter ett tag. Det har funkat för mig. Det är också grunden i beteendeförändring att föra in det som skall utmana det vi har motstånd att släppa. Det når ner både djupt och samtidigt i både en light nivå och en handlingsnivå, där det hör hemma för att förändra.
Framtidens skimmer och fragment
Vi kommer att för helheten ha ännu bättre transportmedel, ha coola och roliga cyklar i mängder och framför allt massor av fri rörlig kollektiv tillsammanstrafik av olika slag: Bussar och snygga spårvagnar att hoppa på i steget och tåg som tar med oss runt dit vi ska, flera av dem på andra drivmedel än vi ens vet finns (vi har inte tittat tillräckligt långt bakom hörnet ännu. Där fanns både en telefon, glödlampa och en dator innan den ”fanns”). Det kommer köras automatiskt en del och strax kommer också den mänskliga tjänsten få ett uppsving när vi ser hur tragiskt och skadligt det blir utan människan tillsammans med en riktigt bra teknik. Vi kommer att omskola oss och omdefiniera oss.
Landsbygden har minibussar i små städer och bygder som genom en App-service kör runt med brev, service, mat och människor. Detta om vi är snabba på att ställa om till ett samhälle som är i samklang med klimatet, tar både små och stora steg redan nu. Alternativet är att vi kör på längre på en skadlig väg och mer får gå sönder och vi behöver sortera om oss totalt som mänsklighet på både individ och samhällsnivå. När till exempel de riktigt stora fokvandringarna är i rörelse för att söka fred och mat/grödor/bördig mark då jordens balans har gått i stå än mer.
Det finns städer där gator som inte används längre för bilar är parker, caféer och odlingar…. ja detta är ingen utopi för en del städer i världen har redan börjat sin vandring till att utveckla och säkra sina städer och samhällen i den omdirigering och omreglering som vi står mitt upp i, som städer i världen genomför i olika takt och tonart. Städer som byggts utifrån människan och cykeln är redan på plats i t ex Houten/Utrecht i Holland. Köpenhamn som satsar på cykel och gångvägar i en bred investering sedan många år där cyklandet och vackra broar och estetiska praktiska lösningar bygger för ett hållbart klimat och en god folkhälsa mitt i city.
Hitta tillbaka till vår inre etikbarometer
Förändringens ansikten är många och därav så kommer vi att behöva forma framtiden över gränser, synsätt och tillhörigheter för annars kommer vi inte att vara tillräckligt många som vill omvårda de lösningar som vi anammat. Det är synligt i samhället idag att vi trodde att vi kunde förakta andra och trodde att de därigenom skulle följa andras regler och minska i antal men så är aldrig fallet. Allt vi fokuserar på förstoras. Allt vi föraktar såras och kliver ut genom dörren och går en egen väg och till slut kanske den gör någon illa som jag bryr mig. Då blir vi arga fast det var vi som föraktfullt avvisade hen och tände lågan. Det kanske var jag som slog den första spiken mitt i relationsmuskeln så att den fick ett stort sår och gick av. Har du blängt på någon du inte känner idag?
nya sätt som hjärnan och kroppen inte är trygg med ännu, då larmar varningscentralen och säger att vi skall vara mycket motsträviga
Ja, F i förändring = Farligt anser ofta vårt hjärnkontor och sätter hälarna i golvet och sprider en massa rykten.
Nya och mindre energikrävande transportsystem tas i drift på olika håll. Hur vi använder vatten, ström, bränsle, mat, recycling av kläder och material vet bara framtiden, ja mycket nytt och mer genuint är på väg in. Det skövlas också samtidigt men trenden vänder och det är blir mer och mer omodernt att vara en skövlande gränslös övergreppsperson, på fler och fler gator i stan. Det syns inte fullt ut i rutan än men det har en snöbolls effekt. Både i skogsbranschen, inom myndigheters ledningssystem och på Dramaten och hos deras kusiner från landet.
Vi kommer också att fortsätta ha det bra och till och med bättre när vi ställer om och lever i samklang med det naturliga kretslopp som människan är en del av och har så alltid varit. Det som den moderna människan i lite för stor skala har tappat bort. De minnena finns också i vårt DNA och i vår kroppssystem och blir ett lugn i oss när vi efter en tid av grundade kloka beteenden (som är bra både för oss och andra) tar plats och blir till en vana. Vi blir trygga då när vi äntligen kan lite på oss själva som människa. Att vi gör utifrån det mänskliga varandet istället för utifrån flykt, rädsla och kampen att vinna för att inte försvinna. Den kan vara kul men den gör förfärligt ont till slut.
Vi kommer som sagt att få det bättre (om vi ställer om tillräckligt så snabbt) och vi kommer att få fortsätta välja att gå i både högklackat, lågskor och barfota, välja själva vår livsstil. Vi kommer inte att kunna tillhörighets- eller belöningsknarka shopping. Men handla det bra vi behöver i en lokal gemytlig kontext där vi alla är med och bidrar det kommer vi att fortsätta med. Debatten har blivit för svart eller vit och den gagnar inte.
Frågan är om vi vill gå i samma led som jorden eller om vi fortfarande tror att vi föraktfullt kan strunta i att bry oss om vad jordens och människans ekosystem mår bästa av? Fler och fler inser att vi givetvis bara kan ha det riktigt bra om vi bryr oss om även andras liv bortom vår crowd.
För många är det en nöt att knäcka det där med systemskifte och omställning, men tänk om det är lättare än vi tror om vi släpper på vårt motstånd. Vi har ju ändå inget val. Ju snabbare vi byter fot ju kortare blir krisen, det är många övertygande eniga om. Eller måste du ha en översvämning på egen gata innan du förstår att jorden är ett slutet gemensamt system? Jag har en nötknäppare som fungerat förr på julbordet och till kräftans klor när jag var barn och de fungerar även nu på den här nöten. Så jag rekommenderar oss alla att ta fram den nu – nötknäckaren – och använda den. Knäcka våra gamla tankar och trossystem och parallellt med att det sker ta in det som redan är på gång på andra håll eller längre bak i vår innersta och innerliga omsorgsfulla och omtänksamma tanke. Vet ni inte hur man gör så välkommen så hjälper jag dig att uppleva det nya du vill göra, vara, ge i den nya tid vi redan gått in i. Det är dags att snurra minst ett varv och ställa OM.
Vi kunde då och vi kan det nu
The streets of Stockholm
April 2020 daytime
Från dagens inlägg på FB
April 2020
Vi trodde vi skulle dö
Vi tog stora beslut
Vi gjorde något snabbt och noggrant
Vi gjorde både fel och vi gjorde rätt
Vi prövade oss fram – var och en och tillsammans
Tillsammans blev viktigt att vara en del av
Tillsammans arrangerade vi om hela vårt liv
Tillsammans stod vi ut
Från snabbt till långsamt
Från självcentrerat till omtanke
Ombesörja och fokusera på de andra som levde omkring oss
Omsorg om liv blev viktigt. Ja, riktigt viktigt.
Omtanke – Ombesörja – Omhänderta – Omtycka – Omge och aldrig överge
Autonomt självskydd
Immunförsvar det började vi googla på. Vi hade liksom glömt bort den viktiga delen av just den livsuppehållande livsviktigheten, den vi tidigare hade ägt sedan urminnes tider. Vi började förstå att vårt immunförsvar också mådde väl av både grannens och skogens balans som kommer ur när jord, växt, djur människor också mår väl och är trygga och har det som de behöver. Vi googlade oss fram till eller erfarde att allt liv är beroende av allt liv på jorden. Att jordens helhet bygger på en lång ekvation där allt är inkluderat. Vi kunde inte googla på döden för den har inte så många svar, men fler och fler vittnar om vad det kan vara och längst inne i vår kompass så finns en trygghet i att allt är som det ska, även döden.
När vi nu inte var ute på gatan längre, sprang runt och shoppade oss lugna så fann vi till slut (efter några desperata vårskrik i skogen eller på sociala medier) att mer av ingenting gjorde oss gott. Att skogen var en trygg och till och med rolig plats att vara på. Att han den där konstiga grannen olik mig, nu gärna fick hämta min post och min mat, när jag hade fått min del av tidens smitta som sjöngs med höga C. Fler och fler hade också gått ut i sin egen ”skogskyrka” där man får vara sig själv och bli påfylld och lugn. Där vandrade vi och hade födelsedagsfester. Även stadsbor började titta sig omkring långt bortom staden.
Vi blev tacksamma. Ja, det där som vi tappat bort och som gör att livet blir enklare och vackrare..
Vi klurade på hur vi kunde självförsörja oss själva och varandra.
Vi kunde allt det då och vi kan det igen – kvant-språng-utvecklas.
Den dagen då vi förstår att vi behöver tömma våra gamla både faktiska och spirituella tankar och idéer om att snabbt framåt eller fiktivt lugn gör oss trygga eller att tron att sträng tystnad och kontemplation räcker hela vägen, när vi behöver både och. Ja, vi behöver att vara mitt i överlappningen av båda kvalitéerna. Vi nehöver bestämma oss för att omsorg om liv är vår grundkompetens och att den får och bör användas som plattform för allt i vårt dagliga och i de stora besluten.
Vi kan det igen – ställa om och ta hand om livet på jorden. Det där starka, sköra som vilar i klimatets famn och blir till mellan alla och allt som lever på vår jord. Vi alla strån, myror och människor – Vi Mångfalden.
Vi kan hoppa på den snabbaste beteendecykeln vi kan åstadkomma och trampa allt vad benen vill, för de vill göra något konstruktivt för vårt livsklimat ( livsmiljö/samhällsmiljö). Åka långsamt i kurvorna och aldrig mer glömma att ta in utsikten på vägen.
Vi kan det och denna gång kommer vi att få göra det samtidigt som vi färdas på våra gator och samtidigt som vi får kramas. Så snart vi färdas på sätt och i mängd som danser med det livsklimat som håller vårt liv i sin famn vi mångfaldens jordefamilj – Du jag och smultronen och fjärilen.
Känns det märkligt att vara familj med dessa olika? Då kan jag berätta att du är det ändå oavsett det känns bra, bekvämt eller förståeligt så tillhör vi vår tredje familj (efter primär och sekundär tillhörighet) allt levande omkring oss bortom alla gränser. Vilket beror på hur mycket du ser och kan uppleva och förnimma
Det omställda blir mer genuint och mer mänskligt bekvämt
Pröva, det kanske stämmer att det är så. Det kommer ju inte att bli så svårt som det ibland låter i media och ur människors munnar. Förändringen gör livet mer genuint och även mindre oroligt och mindre olustigt.
Å du, man kan dansa på borden i det omställda rummet också, om man så vill. Man får gå både med och utan klackar eller barfota om man vill. Man får och det går. Man kan leva bättre när man lever i samklang med allt omkring sig. Man mår också oändligt mycket bättre, det vittnar fler och fler om.
Vi ses i omställningsfesten den som pågår nu långt innan döden, för den kommer också. Men det kan dröja och när den kommer så ingår den i livet också. Döden är rättvis den låter oss alla dö och uppstå igen någonstans när det är dags. Det är inte bara någon form av Jesusar som får det. Vi får det allihopa. Du kanske inte tror på det och det gör inte jag heller men jag vet att det är så för mig i alla fall och jag vet att det är så för dig också.
Sådär, nu har vi pratat död och uppståndelse så nu kan vi anse att påsken är avklarad och julen “som varar än till påska” genom det och nu skall jag ut och kratta fram våren i trädgården. Bara några blad av arbete med våra klimatvandringar2023 kvar att slutföra innan krattan skall greppas, sedan blir det trädgårdsdrömmar, fix i vårsolen 2023 efter det regn som jorden på vår ö ville ha nu.
En gång 2020 trodde vi att vi skulle dö
Vi tog stora beslut
Vi gjorde något snabbt och noggrant
En gång…. det är idag. Det är nu som vi ska göra just det vi noggrant och beslutsamt kan; väva goda förutsättningar för liv på vår jord.
Take care och älsk´ till er alla, till all vänlighet och till hela livs-klimatet!
#madeleinesöderström #om #ställning #klimat #för #liv
Madeleinelive 